EG förordningarna för ekologisk produktion nr. 834/2007 och 889/2008 (eko-förordningarna) tillämpas i alla EU-länder, men realiseras genom olika regler. Varje EU-land har sina egna certifierings-organ och -system, och tolkningen av eko-förordningarna görs nationellt. Syftet med denna undersökning är att öka förståelsen för olikheterna i reglerna för ekologisk produktion mellan Finland, Sverige och Österrike. Till undersökningens målsättning hör granskning av de nationella tolkningarnas betydelse av ekoförordningarna i olike skeden av livsmedelskedjan. Huvudintresset ligger i orsaken bakom uppkomsten av olikheterna i tolkningarna, hurudana tolkningar som görs och i vilket skede av systemet. Metoderna som använts för att besvara forskningsfrågorna är en litteraturstudie, intervjuundersökning med kvalitativa intervjuer och slutligen en jämförelse mellan eko-förordningarna och de nationella reglerna och riktlinjerna i Finland, Sverige och Österrike för dessa teman. Denna undersökning påvisar att det inom eko-förordningarna på många ställen finns sakframställningar där det lämnas rum för varierande tolkningar. Därmed är det oklart för medlemsstaternas förverkligande myndigheter hur tolkningen skall ske. Det viktigaste resultatet är att en del av olikheterna i tolkningen leder till ojämlikhet mellan producenterna inom ekologisk produktion i de olika medlemsstaterna. Även för sakframställningar med klart resonemang och exakta instruktioner kan det finnas olikheter i tolkningarna mellan medlemsstaterna. På basen av undersökningens resultat kan konstateras att producenterna inom ekologisk produktion skulle dra nytta av mer enhetliga regler på EU-nivå, eftersom ojämlikheten mellan länderna då skulle minska. En reducering av sakframställningar av kvalitativ typ skulle främja detta ändamål.